laaajs

Plötsligt händer det!

Idag var dagen då vår rektor bara så där bestämde sig för att ta steget.
Hon vandrade långsamt mot glasen, tog ett och fyllde på med vatten. Alldeles själv.
Några dåva aplåder spred sig i matsalen, (eller vid vårt bord iallafall.)
Sen gjorde hon en u-svängning och gick och satte sig vid ett bord i sin ensamhet.
Men, hon är ju bara människa, man kan ju inte förvänta sog att hon både ska vara social och hämta dryck själv.
Ett steg i taget.


För övrigt har vi personlig vecka de här tre dagarna innan helgen. Förmiddagen bestod av en massa EA och spanska nationella, läsförståelse. Ingen aning om hur det gick, inte så bra skulle jag tro.

På eftermiddagen hade vi musik. Eftersom vi hade glömt vår låt med text och ackord hemma satt vi i ett rum och gjorde i princip ingenting. Johanna sjöng sången hon kanske ska sjunga på skolavslutningen. Ingen av oss hade hört henne sjunga sådär och hon var jäkligt bra kan jag sammanfatta.
Det var meningen att vi skulle lyssna när Lovisa tränade igenom sin låt också. Men hon vägrade efter Johannas sång. Då blev jag sur eftersom jag hade sett fram emot det. 
Lovisa! om du läser det här.. jag kommer bli riktigt sur om du inte sjunger på skolavslutningen!
(Känn ingen press.)   

Efter musiken var det gympa där vi kollade på allas danser igen och tränade på vår egen. På tisdag är det dansdag och då ska vi visa upp! Gaaaah!!!